Siemens Hushållsapparater
Efter att ha bott i nästan ett decennium utomlands flyttade inredningsarkitekten och designern Joanna Laajisto tillbaka till sin hemstad, Helsingfors. Hon tog med sig ett nytt perspektiv till den finska designen. Joanna reste runt i hela världen. Först arbetade hon som professionell snowboardåkare och sedan som inredningsarkitekt för den amerikanska industrijätten Gensler i Kalifornien, innan hon återvände till Finland 2009. Väl hemma i Finland, Helsingfors, startade hon en egen designbyrå, Studio Joanna Laajisto, och numera är hennes arbete allmänt känt som ett exempel på en ny ”finskhet” där en regional känsla blandas med en världslig storstadsstil. De många kaféer, barer, restauranger och kontorslokaler hon designat har utan tvekan gjort mer än att bara återuppliva Helsingfors urbana identitet, det har även satt tillbaka finsk design på kartan.
Vi träffar Joanna i hennes soliga studio i centrala Helsingfors för att diskutera hennes roll i att utforma det progressiva nordiska landskapet.
Det du arbetar med är en del av en ny finsk inredningstrend som känns modern, internationell men som ändå behåller den nordiska identitetskänslan. Kan du berätta om den nya ”finskheten”?
Jag har alltid tyckt att det som anses typiskt finskt – renar, bastur och anspråkslösa människor – inte är representativt för det ”riktiga” Finland. Vi är ett högt utvecklat, välmående och teknologiskt sofistikerat samhälle. Under det senaste decenniet har en ny mobilitet vuxit fram och Finland har kommit närmare resten av världen. Jag, som finländare, anser uppriktig sagt att teknik, ingenjörskonst och precision är en stor del av den finländska identiteten.
Tekniken har i synnerhet revolutionerat med hur den interagerar med vår inredning. Finns det några innovationer som du tycker är särskilt användbara och hur införlivar du i så fall dem?
Teknik är en viktig del i den moderna vardagen och i mitt arbete, men den kan också förstöra stämningen om den inte integreras på rätt sätt. För mig är det viktigast att tänka på hur man kan integrera tekniska innovationer från början i designprocessen. Det innebär också att kunderna, på ett tidigt stadium, måste veta vilken typ av teknik de vill använda. Som designer är jag glad över det faktum att det finns fler och fler trådlösa tekniska funktioner överallt. Med Bluetooth och Wi-Fi-anslutna lösningar blir det till exempel mycket lättare mig att utföra mitt jobb utan större kompromisser. Jag önskar bara att någon kunde uppfinna trådlös elektricitet!
Kan du ge ett nytt exempel på där man med sömlös integration av teknik kunnat förbättra den totala upplevelsen i ett utrymme?
I början av 2018 designade vi Vitra Village, en 1000 m2 torgliknande butiksmiljö på Vitra campus, som ursprungligen var avsett för EuroShop, världens ledande detaljhandelsmässa. För att få en bättre uppfattning om hur människor använder utrymmet byggde vi in värmesensorer som registrerade kundflödet, vilket gjorde att vi kunde optimera utrymmet ytterligare. Ett annat exempel är Cecil, flaggskeppsbutiken i Oberhausen i Tyskland, där vi byggde in en diskret knapp i omklädningsrummet på vilken man kunde trycka om man ville att en försäljare skulle komma. Det är små funktioner som dessa som, när de sömlöst integreras, avsevärt kan förbättra kundupplevelsen.
Det finns en allmän känsla av sömlös integration i ditt arbete. Interiören i Intro-restaurangen eller Story-kaféet känns sammanhängande på grund av materialen. Vad för material gillar du mest att arbeta med?
Jag använder mig gärna, om det är möjligt, av material som bara blir bättre med tiden, såsom läder, trä och metall. För mig är materialen en så viktig del i att skapa den rätta atmosfären och därför använder jag mig av material och texturer som kan utlösa en viss känsla eller känslor hos en person, beroende på vilken typ av utrymme jag arbetar med. På Intro och Story jobbade jag med ek, sten och betong för att skapa ett utrymme som är varmt och välkomnande.
Känslan av värme och hemtrevnad finns i all din inredning, vare sig det är ett kafé, en restaurang eller en nattklubb. Vad är det viktigaste för att få människor att känna sig som hemma?
Fokusera på belysningen! Särskilt om du har en liten budget bör du fokusera på att få rätt belysning. Bra belysning kan få ett material som är ok att se fantastiskt ut och dålig belysning kan göra så att även det bästa materialet framstår som ett dåligt val.
Många av dina kök är smakfullt designade som en social mittpunkt. Vilken filosofi har du när du skapar ett modernt kök och en modern matplats?
I kök och matsalar, tror jag, att det är viktigt att man känner sig bekväm. De är platser som folk gillar att samlas på. Detsamma gäller inredningen. Eftersom moderna kök tenderar att vara öppna mot den allmänna boytan gillar jag att sömlöst bädda in dem. Det innebär uppgraderade material som trä, sten och rostfritt stål, stora öppna ytor och inga överskåp. Om höga skåp behövs grupperar jag dem på en mer uttalad vägg. Jag gillar också att lägga till en central ö som en plats där alla människor kan samlas runt medan maten tillagas eller för sociala sammanhang. Med dimbar belysning kan man få rätt belysning beroende på tillfälle såsom vid frukost, lunch eller middagar. Och det är väldigt viktigt att ha en välkalibrerad akustik så att människor kan prata med varandra utan att det blir bullrigt.
Hur viktigt är köket i ditt liv?
I vår familj spenderar vi mycket tid i köket, både i vårt hem i Tölö, i centrala Helsingfors och i vårt sommarhus på landet i Karjalohja. De gamla byggnaderna i Finland och särskilt i Helsingfors har traditionellt sätt ganska små kök. Men jag gillar stora, öppna ytor som gör att personen som lagar mat kan vara i samma rum som resten av familjen. Ingen vill stå i köket helt själv. I vårt sommarhus har vi ofta släkt och vänner på besök och vi älskar att laga mat tillsammans.
Förutom det sociala brinner du även för hållbarhet och etisk design. Hur arbetar du med det i dina projekt?
Jag är fast övertygad om att funktionalitet är nyckeln till hållbarhet och alltid bör vara utgångspunkten för alla designprojekt. Det är väldigt lätt att ”grönmåla” saker nuförtiden men det som verkligen betyder något är hur bra utrymmet eller interiören klarar sig med tiden och hur de kan anpassas efter nya situationer och krav i framtiden. Jag vill inte designa utrymmen som behöver förnyas på bara ett par år.
Du har under årens lopp implementerat den filosofin i privata bostäder, barer, klubbar, butiker och restauranger. Vad händer framöver?
Just nu är jag väldigt intresserad av besöksnäringen. Jag älskar att designa utrymmen t.ex. boutique hotell där kundens upplevelse är i centrum. Jag är också intresserad av ordet ”gästvänlig” på en mer abstrakt, filosofisk nivå. Vad innebär det att skapa utrymmen som är gästvänliga? I Finland finns det ingen direkt översättning av ordet ”gästvänlig” vilket jag tycker är fascinerande.
På tal om gästvänlig, du har precis avslutat ett arbete på huvudkontoret på en av Finlands största kreativa byråer, Bob the Robot. Hur gick du till väga när du skapade en arbetsmiljö som är både gästvänlig och produktiv?
Designen bygger mycket på en förståelse för grundläggande mänskliga behov såsom sociala önskemål, att kunna vara privat samt på kulturen i företaget. Andra faktorer som jag fokuserar på är akustiken, belysningen och den allmänna ergonomin på arbetsplatsen. Jag tror att människor är mer produktiva om de känner sig bekväma i sin omgivning.
Intervju: Heini Huhtinen
Fotograf: Sebastian Wolf